Jujutsu

De tidigaste rötterna för jujutsun kan spåras till 500-talets indiska buddhistmunk som förde med sig kampkonsten till Kina och sedermera till Japan. Men själva benämningen ”jujutsu” kom inte förrän på 1600-talet och syftade på de tekniker som samurajerna utövade.

Under 1600-talet fanns det över 700 olika så kallade ”ryus” vilket var olika skolor där man tränade jujutsu. Även om de olika skolorna lade tonvikten på olika saker, så var ”ju” den gemensamma nämnaren.

”Ju” brukar ofta översättas med ”mjuk”, vilket på ett bra sätt att beskriva dagens tekniksystem med, då samurajernas tekniker tjänade till att döda och skada så mycket som möjligt. Dessa tekniker tränar man inte idag, eftersom dagens tekniker är anpassade efter dagens krav på ett juridiskt korrekt självförsvar och för såväl motion som tävling.

Med tiden blev Japan fredligare och de tidigare stridsstilarna (vilket kallades för ”bujutsu”) knöts närmare buddhismens tänkande för att även utvecklas mentalt. I och med detta så blev den klassiska ”budon” ett begrepp.

Jujutsun började på slutet av 1800-talet som art att genomgå stora förändringar. Samtidigt som de allra flesta jujutsusystem försvann så överlevde några få som snabbt anpassades till den moderna idrotten. En av pionjärerna var Jigoro Kano som sammanställde ett eget system som kallades för ”Kano jujutsu”. I och med detta så infördes även den klassiskt vita dräkt som idag används av så många olika stilar.

Kanos jujutsu döptes sedermera om till ”Kodokan judo” och användes både till att bevara det nationella kulturarvet, som ett tävlingssystem för jujutsu, som ett nytt gymnastiksystem i till exempel skolor och som ett sätt att få in det viktorianska tänket i Japan.

I och med att Japan och Ryssland hamnade i krig med varandra 1904, ett krig som Japan vann så väcktes ett stort intresse för Japan i Sverige. 1904 skrev svensk media om jujutsu första gången, där den beskrevs både som en form för motionsträning och som ett effektivt självförsvarssystem.

1907 så började Viking Cronholm att lära ut jujutsu och boxning i Sverige efter att ha återvänt från Sydafrika, där han hade lärt sig jujutsu. Viking undervisade både uniformerad personal i självskydd och reste runt och lärde ut sina tekniker på många platser, vilket gjorde att hans ”jiu-jitsu” blev välkänd.

Jujutsun börjades läras ut i allt fler kampsportsföreningar i Sverige och flera renodlade stilar växta fram, däribland Durewalls jiujitsu och Ju-jutsu Kai. Allt eftersom så startades allt fler stilar i Sverige, där man betonade olika saker.

Kita Ryu Jutsu (KRJ) som är den stil som vi tränar, är en stil som skapades i Norrland, därav namnet ”Den norra skolans tekniker”. Vår stil är i huvudsak en tävlingsinriktad stil för både fight och duo, men vi har också träning för självförsvar för den som så önskar.